Mor brukade lämna fader min
För att springa över ängen
Men far visste hur det låg till
Hon ämnade möta granndrängen

En vinterdat vid skymningstid
Bland fänas väsen jag hör
Fader bryter middagsfrid
Timmen har kommit då du dör

Och när jag ser hur yxan träffar
Och moder färgar marken röd
Till skogs jag rämmer så kvickt jag kan
För att möta kylans välkomna död

Men Fader Frost är mig nådig
Som offer han ger mig ett självdött djur
Och när jag äter av ulven
Vinter blir sommar, snö blur skur

Nu har jag blivit en varelse
Som naturen gjort til sin
Av flinta har jag en kniv skapat
Som ska skära han som dräpte moder min

En vinterdag vid skymningstid
Bland fänas väsen jag hör
Hur min röst bryter middagsfrid
Timmen har kommid då du dör